(Foto: Anna Evenius)

På lördag kommer det fyra tjejer hem till mig för att planera en resa till Italien! Jo, det är sant! :-) Vi åker i maj och är borta i 3-4 dagar. Under dessa dagar ämnar vi bo på en charmig, italiensk (ja, så klart) vingård, provsmaka vin, äta gott, umgås, shoppa och kanske besöka ett spa. Njutning på högsta nivå, alltså. Dessutom tänkte jag jobba - fotografera i massor, med förhoppning att kanske kunna sälja ett reportage!

Vad är det då jag jämrar mig över? Jo, jag har i ett svagt ögonblick slängt ur mig att jag kan sno ihop nåt italienskt kulinariskt till lunch. Och nu sitter jag här och vet varken ut eller in. Dumstirrar på diverse recept, men kan inte riktigt fastna för nåt. Jag menar, det får inte vara för mastigt, det är ju runt lunchtid, och det får inte vara för krångligt! För jag erkänner, jag är väl inte direkt någon stjärna i köket. Kan väl litegrann bara... som att man ska droppa citronsaft på avocadon för att den inte ska bli brun... och lite till....

Mama Mia! Hjälp! Tänker mig nåt i salladsväg... med någon form av italiensk lufttorkad skinka....? Eller??

Så kom jag på att här på bloggen kan man ju få, om man har tur, en massa bra tips... ? *ler mitt allra sötaste leende* .

Nu är det här lite i sista minuten, ska ju inhandla alla ingredienser imorgon eftermiddag. I värsta fall får väl Lasagne duga. Eller pizza... *inte*

* * *

(Foto: Anna Evenius)

Här är Wilda igen. En katt som njuter av livet. Hon är en riktig jägare och får med all säkerhet en massa stimulans här ute på åkrarna. Hon har kattlucka och kan komma och gå som hon vill. Tydligen gillar hon rampljuset för hon hade inga problem att sitta en stund på piedestalen. Ärligt talat trodde jag inte att det skulle gå att ta en serie bilder på henne, då katter är katter och dem får man inte bestämma över. Med hjälp av fjädrarna fick jag några sköna "moves".

* * *

(Foto: Anna Evenius)

Som sagt, fotostudio i vardagsrummet. Hm. Men ack så roligt det är. Jag har upptäckt hur kul det är att fotografera människor i studiomiljö. Det är nästan så att jag, när jag ser någon med fascinerande utseende, vill gå fram och fråga om jag får plåta henne/honom. Men än så länge är jag lite för blyg.

Tur som sagt att jag har familjemedlemmar som ställer upp. Mina coola systerdöttrar ska posera och passar på att klappa Wilda som också känner sig fotogenisk. Hon kanske tar tillfället i akt att äntligen få gå ligga på "catwalken" ;-)

Är du fotogenisk?

* * *

(Foto: Anna Evenius)

Snöflingor stora som fjädrar singlar ner från skyn.... *inte*. Nej, men det var den bästa liknelsen jag kunde komma på när jag slänger upp min senaste bild.

Fjädrar... Hm... Man skulle kunna använda dem till fler motiv.... *lägger hakan i handen och ser ut som om jag funderar*...

* * *

(Foto: Anna Evenius)

Weeeee! Det snöar! Man hade ju nästan kapitulerat över att vintrarna här i Stockholm för alltid framöver kommer att vara mörka, regniga och trista. Nu vet ju inte jag om detta kommer få ligga kvar på marken, men man kan ju alltid hoppas? Minns ni när snön kom förra året? Inte? Låt mig friska upp ert minne med ett inlägg från min förra blogg. Nästan exakt ett år sen!

Annars ser det lika kaotiskt som vanligt ut här hemma, med riggad fotostudio i vardagsrummet. Här roar jag mig med porträtt- och produktfotografering. Kanske har jag en dag, en egen studio. *Längtar*

Clownen ovan är min yngste son W. Man får vara glad över familjemedlemmar som orkar posera för mammas kamera. :-)

Ha en fin dag!

* * *

(Foto: Anna Evenius)

Tittar in lite snabbt för att säga hej. Sitter och bildbehandlar allt material från två tuffa dagar (och en natt) som fotograf på ett stort företagsevent.  Det var fotografering av allt som hände, företagsledare som talade, människor som lyssnade... Vimmelbilder, underhållningsbilder, middagsbilder och glada festbilder.

Ja, det kan verkligen bli alla möjliga sorters uppdrag man får som fotograf. Jag är glad för allt! Jag vill jobba! Och jag trivs så rasande bra här bakom kameran.

* * *

(Foto: Anna Evenius)

Tusen tack för alla goa kommentarer jag fått så här i starten av min nya blogg. Det värmer ett fruset hjärta må ni tro *pekar upp mot bilden*. Skämt åsido, skönt att se så många igen som jag lärt känna under mitt tidigare bloggande. Och välkomna, nytillkomna ;-) !

Nu försvinner jag dock iväg ett par dagar på ett fotouppdrag, som sträcker sig från imorgon bitti till tisdag eftermiddag, då är imorgon kväll fram till midnatt inräknat *pust*.  På onsdag lär jag sitta och bildbehandla, men säkerligen kikar jag in här och hos er andra när jag *tar rast*.

Hopps ni får en bra start på veckan!

* * *

(Foto: Anna Evenius)

Jag bär inte så mycket smycken. Det är en enkel halskedja i guld, små guldringar i öronen, förlovningsringen, vigselringen och mormors ring. That´s it. Så fort jag får för mig att bära nåt extra, typ nåt längre runt halsen, när jag ska på fest, känner jag mig obekväm. Det rasslar och det dinglar när jag böjer mig fram, nej, bara jobbigt. Men det är ju så fint på andra. Kanske har jag inte hittat det rätta att bära?

Däremot gillar jag dofter. Men här har jag också problem. Jag är ständigt (nåja, ibland) på jakt efter en doft som passar just mig. Och otaliga är de gånger jag köpt hem parfym som jag fallit för i butiken, för att efter någon vecka tröttnat på den.

Nu skulle jag verkligen vilja hitta en ny doft. Ge mig gärna några tips!

* * *

(Foto: Anna Evenius)

Jag är svag för äldre sekelskifteshus, som har gedigna och slitna trägolv med knarrljud. Trappan upp till övervåningen ska ha en rund ledstång, väggarna ska ha mycket att berätta, kakelugnarna ska vara många och skafferiet rymligt.
Inredningen ska vara ljus, med vita textilier. På glasverandan ska jag sitta tillsammans med vänner och familj i bekväma korgstolar... Vi dricker vitt vin te, och samtalar om resor vi gjort och ska göra...

Oj, här sitter jag och drömmer mig bort. Verkligheten ser lite annorlunda ut. Visserligen bor vi i ett hus och ganska så lantligt till, faktiskt. Men varken golvet eller trappan knarrar, skafferiet lyser med sin frånvaro och väggarna kan inte tala under alla lager av färg som jag lagt på. Och resa. Det har vi knappast råd med, nu när jag precis har startat eget som fotograf.

Nåja, vi har i alla fall en kakelugn! Och verandan håller på att byggas. Så man ska vara glad över vad man har.

Om jag har en fotostudio? Tja, om jag flyttar in det vita köksbordet till vardagsrummet, hänger en softbox i taket, riktar några blixtar mot en vit vägg, så... Fast vi får förstås äta våra måltider i hallen.

Och granen, den står fortfarande kvar, naken och torr.

* * *

Alla kulor ska packas ner i lådan för förvaring på vinden, i väntan på nästa fröjdefulla jul. Fast den här kulan skulle kanske kunna vara ända fram till påska? Nu är i allafall granen naken (jo, den står kvar och ingen vågar ta i den).

(Foto: Anna Evenius)

* * *

Julen är över, granen dansas ut och jag startar en ny blogg! Allt måste vara nytt och fräscht, går från Blogger (Annas Oklarheter...) till Blogg.se. Nya bilder, ny inspiration och nya härliga tag. Än så länge har jag inte fått ordning på min layout och inte heller lagt till alla länkar, men det kommer så småningom.

Det här ska bli kul! :-)

(Foto: Anna Evenius)

* * *